Nyhet 9
Planeringen inför nästa stora jubileumsföreställning är nu i full gång, och redan nu märks att detta blir något utöver det vanliga. Arbetet har pågått i flera månader, men mycket är fortfarande hemligt. Vad vi däremot kan berätta är att ambitionerna är höga och att produktionen involverar både etablerade artister och yngre talanger som vuxit upp med Ramels musik som inspiration.
Under de inledande workshopsdagarna kretsade diskussionerna kring hur man kan närma sig Ramels repertoar på ett sätt som både hedrar originalen och tillför något nytt. Regissören lyfte vikten av att inte imitera Povel, utan att använda hans metoder – lekfullheten, rytmen, den absurda logiken – som grund för att skapa något i samma anda. Många av de medverkande berättade att detta var både befriande och utmanande: att behöva frigöra sig från de ikoniska tolkningar som redan finns, för att hitta sin egen ingång.
Musikalisk arrangering är ett särskilt fokusområde. Några nummer kommer att framföras i sina klassiska versioner, medan andra ges helt nya klangvärldar. Ett par låtar har testats med stråkkvartett, andra med elektroniskt beat, och ytterligare några i en mer visbaserad, akustisk tappning. De första repetitionerna visar att Ramels kompositioner är betydligt mer flexibla än man kanske tror – melodierna och texterna håller oavsett vilket musikaliskt ramverk de placeras i.
Föreställningen kommer också att innehålla en berättande del där publiken får följa Ramels liv och skapande ur ett samtida perspektiv. Här vill produktionen lyfta både det storslagna och det mer lågmält mänskliga: längtan efter lek, glädje i språket, och förmågan att hitta ljus även i det vardagliga. Målet är att skapa en föreställning som inte bara nostalgiskt blickar bakåt, utan som också visar varför Ramels konst fortfarande känns relevant.
Biljettsläpp och officiell titel kommer längre fram, men redan nu kan vi säga att det här blir ett projekt som många i sällskapet kommer att vara stolta över. Att se Ramels verk leva vidare på scen – i ny tappning, med ny publik – är ett av de finaste sätt vi kan hedra hans arv på.