1, 2, 3, 4, stopp!

1960

Info

Text och musik: Povel Ramel, 1960. Öppningsnummer i anslutning till Povels egen entré i revyn "Alla 4 / Semestersångarna", 1960-61. Povel framförde det ihop med Brita Borg, Gunwer Bergkvist och Martin Ljung.

År

1960

Sammanhang

Alla 4 / Semestersångarna

Sångare

PR, Brita Borg, Gunwer Bergkvist, Martin Ljung

Övrigt

LP (Alla 4), LP och CD (Knäppupplevelser), CD (Ramels klassiker).

1-2-3-4-Stopp!

Tänk, förr var vi en hisklig skara,
nu för tiden är vi bara fyra,
en, två, tre, fyr’ – stopp!
Jo, jag menar det att förr i världen kryll’de scenen,
nu för tiden räknas benen åtta,
hela två per kropp.

Det är revy utan aktualitet och logik,
förlåt oss, förlåt oss, förlåt oss.
Men vi vill gärna göra en revy som vi trivs med
utan all politik
mer än den att hålla liv i vår publik, ’stås’!,

Här kommer vi Martin, Gunwer, Povel, Brita,
flera lär ni faktiskt inte hitta
under aftonens lopp,
så räkn’ oss noga en, två, tre, fyr’ – stopp!

Med några vackra, enkla melodier,
ur vår sångmös tratt,
vill vi samla tårar i er näsdukssnibb
och pengar i vår hatt.

Försök förstå oss: Alla måste vi ju leva,
har man bröd så vill man ju ha smör.
Sjunger sig mätt
gör vår kvartett
med brio – Hör! Hör! Hör!

Just så, just så,
just så vill vi stänka lite toner på er alla,
toner som ska falla här och var;
nu kan tänkas att dom faller
upp och upp i taket, på golvet, på väggarna kring,
som i ring dom far,
om ni har lust att vara med så sitt still
och låt oss glamma, jäd’anamma.
Det gör detsamma
hur vi slutar,
bara vi tutar nånstans.
Tut! Tut! Tut!

Ja, alla måste vi liksom leva,
och har man bröd så vill man ju ha – åtminstone margarin.
Lyssna er mätt,
vår sångkvartett
har redan dukat poängerna
och saltat refrängerna
och hackat sönder melodin.

Mitt bland alla toner
hörs små spridda reflektioner
ganska många,
en, två, tre, fyr’ – stopp!
– Är det inte Fingal Olsson
Nej, det är hans svåger,
doktor Ljung med monologer
ganska långa
till båd’ själ och kropp.
– som sitter där borta?

Revy utan aktualitet och logik,
förlåt oss, förlåt oss, förlåt oss.
Vi ville gärna göra en revy utan minsta spår av grov erotik,
om man frånser att vi älskar vår publik, ’stås’.

Just så vill vi ha’t,
inga bekymmer, inga fel,
var och en får sin beskärda del.
Vår uppknäppnings,
en, två, tre, fyrväppling
hälsar er med sång och spel.
– ha det väl, ha det väl!
Just så vill vi ha’t.
Vi vill få fart på melodin
för egen maskin.

Studera, addera oss!
En, två, tre, fyr’ – förlåt!
En, två, tre, fyr’ – förlåt!
En, två, tre …
Innan vi sagt fem,
har vi gjort kväll och stuckit hem.
So long!