Balladen om Eugen Cork

1954


Info

Text och musik: Povel Ramel, 1954. Ett av succénumren i andra knäppuppen, DENNA SIDA UPP, 1954-55. Povel sjöng och den s.k. sjöbusekören (Tosse Bark, Pekka Langer och Oscar Rundqvist) kontrade. Texten nedan är så som den framfördes i föreställningen. Ytterligare en vers finns redovisad i "Lingonben", men i knäppuppen fogades den ihop med en av de andra verserna.

År

1954

Sammanhang

Knäppupp II Denna sida upp, Skämtifemti i radio (1954)

Sångare

PR, Pekka Langer, Oscar Rundquist, Tosse Bark, m.fl.

Övrigt

LP och CD (Knäppupplevelser), CD (Ramels klassiker), CD (Povels mångsidor) m m

Med ”Sinkabel”, en gammal irländsk skorv,
– Pumpaläns! –
vi låg i Veracruz och lasta korv.
– Pumpaläns! –
Bredvid oss låg en bark från Shanghai och lossa sås
och därintill en skrutter som var byggd i Mönsterås.

Dess captain hette Gustavsson, you know.
– Pumpaläns! –
Han bjöd på kumminpunch (kolsvart bröd) och sjöng ”Hej hå!”.
– Länsapump! –
Det var Knasper, det var Spink!
Det var Stursk och trimmern Fink!
Det var alla glada gossarna som slogs och tog ett glas.
– Det var alla glada gossarna som tog ett glas och slogs! –
 
 
Vi vakna av att skutan kastat loss,
– Pumpaloss! –
Vi hade blitt shanghaiade, förstås!
– Pumpaståss! –
Och Gustavsson med piskan domdera och höll pli,
Han var ju rena skojaren, of course, you know, you see.

Vi slet och svor och stämningen den sjöd.
– Pumpasjöd! –
Var morgon fick vi svart och mögligt bröd.
– Pumpernickel! –
Det fick Knasper, det fick Spink!
Det fick Stursk och trimmern Fink!
Det fick alla glada gossarna som slogs och tog ett glas!
– Det fick alla glada gossarna som tog ännu ett glas! –
Som slogs och tog ett glas!
– Som tog ännu ett glas! –
Som SLOGS och tog ett glas!!
– Som slogs och tog ännu ett glas!
 
 
Vi seglade med copra till Bordeaux;
– till Bordeaux! –
jag tror det var på våren nittitvå.
– Nittitre! –
Nittitvå!
– Nittitre! –
NITTITVÅ!
– Så, så, så! –
NITTITVÅ!
– All right, din åderförkalkade snuskrabba! Nittitvå …
  … på det nittitredje!
Vi seglade med byxor från Portland till Madrid
och sen till Babel Mandeb med migrän och tyfoid.

Vi seglade med smör och ost och sill,
– Ost och smör! –
med fågelskrämmor och vad helst (fan) ni vill,
– Mera sill! –
hit och dit och av och an,
tills vi spydde på varann.
Det var hårda år för gossarna som slogs och tog ett glas!
– Det var hårda år för gossarna som tog ytterligare ett glas! …
  … som slogs och tog ett glas!
 
 
Vi slörade för fyra famnars hals.
– Nittitre! –
Var morgon slog vi knäck på slöbords vals.
– Varför de? –
När vakten hyvat tott, signalera han: Twi blås!
Då kapade vi slusken och lät pajsarn gå i krås.

Passaden pina tvärs när vi slog kos,
– Fallera! –
slöfocken sprang och vi fick kajka nos!
– Va’ försla’? –
Stora bramsingen låg slak,
vi drog späck och prygla bak.
Det var kärva bud för gossarna som slogs och tog ett glas!
– Det var ännu kärvare för dom som inte fick nåt glas! –
 
 
Men en kaparbrigg en dag upp mot oss slöt,
– Pang, pangpang! –
dess muskedunder knallade och sköt!
– Bombardemang! –
Vi hade inga vapen och tji ammunition,
nej, blott en brukspatron, men han var full som en kanon!

Då slog det mej mitt i vårt bryderi:
– Vad det slog! –
I lasten fanns ett surströmmingsparti!
– Turligt nog! –
Upp med burkar, av med lock!
Stormen stank och det var nok!
Kaparn stack, men lämna kvar en man som snabbt emot oss sam.
– Kaparn stack, men lämna kvar en man som simmade mot oss!
 
 
Vi fiska honom upp och ser man på!
– Hå och hej! –
Chefspiraten själv, han var från Luleå!
– Tänka sej! –
Den gamle hedersbussen, han kände min kusin
som seglat Djurgårn – Slussen förr, med last av fyllesvin.

Där stod vi allihopa på vår durk
– Skurk på skurk!
och snaskade ur varsin strömmingsburk.
– Slurk på slurk!
Där stod Knasper, där stod Spink!
Där stod Stursk och trimmern Fink!
– Nej, där stod Knasper! Där stod Spink!
  Där stod Stursk och trimmern Fink!
Nej, DÄR stod Knasper, DÄR stod Spink!
– Nej, där stod Knasper! Där stod Spink!
Nej, DÄR stod Knasper! Knasper stod DÄR!
(SAMMELSURIUM!)

Jag ger upp, jag har fått nog!
– Vi ger fan i hur dom ”stog”! –
Det var alla glada gossarna som aldrig tog nåt glas!
– Det var alla glada gossarna som drack direkt ur flaskan!
 
”Det är sexton verser kvar”! Heheheheheheheheheh!
 
Så lämnade vi platsen för vår fest
– Det var bäst!
och kvar flöt bara en och annan rest.
– Som lukta pest!
Det var summa sjuttitvå
blanka burkar som där lå’
på den doftande gråa oceaaaaaaaaaaaaaaan!!!!!

Copyright: Povel Ramel-sällskapet