Chiciti Chicita

1947

Info

Text och musik: Povel Ramel, 1947 (1954). Visan var ursprungligen med i radiomusikalen "Siesta i Montegasco", sänd 3/10 1947, där den sjöngs av Christin Reinius och Lars Kåge. Povel satte sedan ny text till den 1954, efter det att han (och Susanna) gjort en resa till USA och Mexiko. Den nya versionen spelades in på 78-varvare av Flickery Flies och även av Brita Borg med kör. Den sattes också in i revyn "Djuprevyn 2 meter" på Idéon i januari 1954 – och var även med i radioprogrammet "Slänggungan" samma år. Nedan redovisas först texten från "Siesta i Montegasco" och därefter texten till den omarbetade versionen (vid framförandena kunde texten variera, speciellt om den första versen fanns med eller inte).

År

1947

Sammanhang

Siesta I Montegasco (1947), Djuprevyn 2 meter (1954), Skämtifemti radio (1954)

Sångare

Christin Reinius (Siesta i Montegasco) Flickery Flies/Brita Borg (Djuprevyn, Skämtifemti)

Övrigt

Stenkaka (Flickery Flies/Brita Borg), LP o CD (Ramels radiorariteter/radioklassiker), CD (Povel Ramel Debut).

Version från ”Siesta i Montegasco:

Kära Tololi, du vet att det är dig som jag vill ha, Chiciti Chicita!
Stor är min lycka var gång som dina läppar svarar ja, Chiciti Chicita!
Ett litet ord, en fråga fylld av hopp och drömmeri – Chiciti!
Ett litet ord, precis det svar på frågan du vill ha – Chicita!

Tro mig, min älskling, det här är inget vanligt svärmeri, Chiciti Chicita!
Smyckat i toner på detta sätt du hör mitt frieri, Chiciti Chicita!
Stanna hos mig och låt oss göra livet till en lång underbar sång!
Texten kan både du och ja’, Chiciti Chicita!

Väntat har jag gjort på min världshuskulle,
för att vi två skulle mötas än en gång.
Och när jag gick där ibland bergen att blommor leta,
då ska alla veta att min dag blev lång.
Denna stilla timme blev en lyckostund,
hägrande framför mig var sekund.

Käraste Cardino, du anar inte vad du gör mig gla’, Chiciti Chicita!
Vad än som händer, uti din trygga närhet vill jag va’, Chiciti Chicita!
Sagornas par har aldrig vart så lyckliga som vi – Chiciti!
Drottning och kung har aldrig haft en tiondel så bra – Chicita!

Tänk dig ett slott som vi målar uti blått och gredelint, Chiciti Chicita!
Där ibland flammande rosor ska vi bo och ha det fint, Chiciti Chicita!
Stanna hos mig och lyssna till min hjärtas melodi vars harmoni
passar den text som vi vill ha, Chiciti Chicita!

Är vad jag tror, att i Sverige skulle denna scen stå bra, Chiciti Chicita!
Tänk om på kondis, på barer man fick höra varje da’, Chiciti Chicita!
Språket är lätt, det fordrar ingen särskild fantast – Chiciti!
Följden den blev väl skilsmässa och bröllop varje da’ – Chicita!

Kärleksromaner blev tunnare och mindre än förut, Chiciti Chicita!
På biografen fick filmerna ett nytt och enkelt slut, Chiciti Chicita!
Och på var scen drog Romeo och Julia full salong från sin balkong
om dom i bearbetning sa, Chiciti Chicita!

Tänk dig ett slott som vi målar uti blått och gredelint, Chiciti Chicita!
Där ibland flammande rosor ska vi bo och ha det fint, Chiciti Chicita!
Stanna hos mig och lyssna till min hjärtas melodi vars harmoni
passar den text som vi vill ha, Chiciti Chicita!

Version från grammofon, ”Djuprevyn 2 meter” m.m., 1954:

Färdats har jag gjort genom många länder,
och jag tror jag sett det mesta man kan se.
Jag kastat ankar nästan vid alla fjärran stränder,
så jag har nog blivit lite lätt blasé.
Men ett minne har jag, som jag ej blir fri,
och en liten envis melodi:

Till Acapulco i Mexico jag kom en solig da’, Chiciti, Chicita,
och ifrån stranden en munter liten visa hörde ja’, Chiciti, Chicita.
Med benen i sjön man dansa till marimba och gitarr: Du store, vilken fest!
Bland alla shorts, nog verkade min cheviot bisarr, men jag blev deras gäst.

Strålande sol från en himmel, nästan oanständigt blå, Chiciti, Chicita,
blänkande böljor och trötta pelikaner som såg på, Chiciti, Chicita,
doft och musik stimulerade humör och fantasi: Då tänkte jag:
Santa Sofi, vad jag mår bra! Chiciti! Chicita!

Salta små fiskar som ätes utan att dom rensas alls, Chiciti, Chicita,
starka tortillas och brännande tequila i min hals, Chiciti, Chicita,
musiken den steg och alla rycktes med i melodin: tenor och alt och bas.
Solljuset bröts i strålen av det gyllenröda vin, som strömma i mitt glas.

Helstekta grisar på rostigt spett fanns också på menyn, Chiciti, Chicita.
Träkolen spraka och röken singla lekande mot skyn, Chiciti, Chicita,
okända skönheter gav mig nästan allt jag ville ha. Då tänkte jag:
Santa Sofi, vad jag mår bra! Chiciti! Chicita!