Den gamla vaktparaden
1951
Info
År
1951
Sammanhang
Fyra kring en flygel
Sångare
PR, Brita Borg, Oscar Rundqvist (FFFF). PR, Bibi Johnson, Oscar Rundqvist (på skiva.
Övrigt
Innehåller teman ur bl.a. Alte Kameraden (Teike), Blaze Away (Holzmann), National Emblem (Bagley). CD (Ramels klassiker), CD (Svenska sångfavoriter), CD (Povels mångsidor), CD (Karameller), CD (Povel Ramel Debut).
Povel Ramels klassiska marschpotpurri från 1951 uruppfördes i radions ”Fyra kring en flygel”, 4/4 1951, av Povel själv tillsammans med Brita Borg och Oscar Rundqvist. Denna version är längre än den som strax därpå spelades in på 78-varvare. På skivinspelningen var det Povel, Bibbi Johnson (Bibbi Johns) och Oscar Rundqvist som sjöng.
Povel skrev självklart texten, och de melodier som användes var dessa:
(Alte Kameraden – National Emblem March – Blaze-Away! – Stars and Stripes Forever March – Unter dem Doppeladler/Under dubbelörnen)
Musik: Carl Teike – Edwin Eugene Bagley – Abe Holzmann – John Philip Sousa – Joseph Franz Wagner.
För texttranskriptionen står Magnus Andersson, Uppsala. Det textavsnitt som ej ingår i skivinspelningen kursiveras:
Alte Kameraden
Slam! Tjigedigebam! Tjigedigebam, sickebam, bam, bam!
Se, se, se, kära vän, och hör, hör, hör, (Se, se, se, se, hör, hör, hör, hör)
hör den gamla vaktparaden slipper ut, (Hör den gamla)
varenda lördagsmiddag!
Schyss, schyss, schyss, kära vän, och lyss, lyss, lyss, (Schyss, schyss, schyss, lyss, lyss, lyss)
hur den tjusar staden med sitt bom och tut, (Hör den tutar)
varenda lördagsmiddag!
Blott, blott, blott alltför sällan hörs, hörs, hörs den, (Blott, blott, blott, blott, hörs, hörs, hörs, hörs)
det var mycket bättre som den var förut! (Det var bättre)
Då gick den varje middag!
Marsch var det varje måndag!
Marsch var det varje tisdag!
Onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag med!
Ja, då var det varje middag!
Ut från Göta (alt. Svea) över Narvavägen, där vi rev upp ryttarebanans damm.
Komna nästan fram till vattnet gick vi se’n till höger och Strandvägen fram.
Så förbi bland annat Styrmans-, Grev- och Skeppargatan, ned mot Nybroplan,
vår kår gick bred, med jämna led.
Se, se, se, kära vän, och hör, hör, hör, (sjungs parallellt med partiet ovan)
hör den gamla vaktparaden slipper ut,
varenda lördagsmiddag!
Schyss, schyss, schyss, kära vän, och lyss, lyss, lyss,
hur den tjusar staden med sitt bom och tut,
varenda lördagsmiddag!
Blott, blott, blott alltför sällan hörs, hörs, hörs den,
det var mycket bättre som den var förut!
Då gick den varje middag!
Marsch var det varje måndag!
Marsch var det varje tisdag!
Onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndag med!
Ja, då var det varje middag!
Och när tuban brompa och briljera fick,
på var flickrygg då små ilningar det gick!
Det gick hundra!
Det gick tusen!
Ja, det gick hur många ilningar som helst,
för det var så många flickor!
Mm, å, ack, oj! Har du sett på katten, Lisa? (sjungs parallellt med partiet ovan)
Nej, å, ack, oj! Har du hört på maken Stina?
En så’n genomtjusig karl!
En så’n stilig färg han har!
Ja, jag tycker faktiskt både han och hans musik är underbar!
Ja!
Flickorna, pojkarna, gummorna, alla föll i farstun för denna ståt!
– Ja, de spelade med kläm!
Gubbarna, husorna, schasarna, alla gick i takt med paradens låt!
– Det var ingen som gick hem!
Flickorna, gubbarna, gossarna, alla var de nere och titta’ på’t!
Alla sa att vi gjorde jättelik succés!
Husorna, schasarna med!
Och det lät så fint, fint, fint!
Mot trumpeter och basun
– och en liten piccolaflöjt!
kan ju ingen mänska va’ immun.
– och en liten piccolaflöjt!
Med vårt spel som klingade
– och med en liten piccolaflöjt!
ung och gammal vi betvingade.
– med en liten piccolaflöjt!
Och som solen sken på oss,
– och på en liten piccolaflöjt!
där vi gick i bara mässingen.
– och i en liten piccolaflöjt!
Det var fest,
– så nu vet ni det!
I varje ton,
– och i var trumpet!
Ja, det var något utav tradition,
där vi gick och slet.
Trum, trum, trummorna se’n
trummade träget i takt,
trogna trumpinnar trummade rappt,
trumma’ en trudeludelutt.
Trumtrum, hördes takten av trummor och tramp,
tragglande, tröskande gatan lång.
Trumtrum, hördes ekot av trummor och tramp,
tränga i trappor och prång.
Trummor, trummor, trummor, trummor,
trummorna trummade truppen uti takt.
Trumpen drummel tappade trumman
i trappan och trilla’ i givakt.
Trött, trött, trött, trött!
Plats för trumpet och cymbal!
National Emblem March
Jag vill inte vara med och spela, usch, usch, usch,
bara usch, usch, usch, bara usch,
sa cymbalen som symbolen med sitt usch, usch, usch,
när den klinga’ sa den: Usch, vad det låter, usch!
Blaze-Away! (kursiverat nedan, ej med på skivinspelning)
I stora trumman sa det bom bom,
så det skalv i märg och ben.
Utav tyngden i den
gick trumslagar’n med krökta knän.
Unter dem Doppeladler/Under dubbelörnen
En säregen kakafoni,
men med mycket charm uti.
Slik var vår musik,
den var sig lik uti all evighet,
där vi gick och slet.
Alte Kameraden
När vi spelade som bäst,
så blev det något utav fest,
där vi gick och slet.
Blaze-Away!
Tappert vi klämde oss över Norrbro.
– Oj, vad vi klämde oss över Norrbro!
Långsamt vi närma’ oss Konungens bo.
– Oj, vad vi närma’ oss Konungens bo!
Å, vad vi pöste då!
Nosen var gul och blå!
Farten vi hade var ganska så trög,
för se, Slottsbacken var hög!
Men, in på borggården vi rasa’,
och vi kände oss som ättlingar till kämparna kring Gustav Vasa!
Morsk var vår stil,
– det var vår stil!
och det var nå’t krigiskt över vår profil!
– Ja, det var det visst, det!
Stars and Stripes Forever March
Men det var mest bara på skoj,
– skepp ohoj!
ty i kuren blev man bara loj.
Då blev allting som förut.
Ja, gubevars,
då var vår marsch
slut, slut, slut!
Copyright: Povel Ramel-sällskapet