Dödscorny låtar är min last

1969

Info

Text och musik: Povel Ramel, 1969. Povel framförde detta nummer i "The PoW Show" (PoW Show 1), 1969-70.

År

1969

Sammanhang

PoW Show I

Sångare

Övrigt

LP och CD (PoW Show), LP (Ramels delikatesser), CD (Povels mångsidor), CD (Karameller).

Dödscorny låtar är min last

Ordet är Dödscorny,
vår senaste pest;
det uttrycket drabbar oss som mest
för dagen.

Dödscorny är lyriken,
Dödscorny är musiken.
Allt som är gammalt är kasst!
Det beror på hur man tar det.
Jag bekänner härmed att jag har det

ganska så lugnt med cigaretter,
och ingen knark har fått mig fast.
Oss emellan är jag billig i drift,
för Dödscorny låtar är min last.

Dom är som båtar gjorda av mahogny
uti en vissen värld av plast.
Fram för gamla genuina prylar:
Dödscorny låtar är min last.

Tänk, närsomhelst, hursomhelst,
varsomhelst, vemsomhelst
drabbar denna trall!
Du som helst trodde du själv var immun,
du föll i alla fall!

Vart än jag färdas i musikens världar
att finna spänning och kontrast,
snart jag vänder åter till refrängerna,
så punktligt som till en kafferast:
Dödscorny låtar är min last.

Alla belackare
dom kallar mej camp.
Dom fnyser och fryner sej till kramp
i näsan.
Frynarna höjer brynen,
Frynarna skärper frynen:
Usch! Man ska va modern!
Svaret mitt är profylaktiskt:
Jag menar på att jag är faktiskt

lika up to date i näbben
Som vårens första glada trast.
Jag sjunger sånt som dög åt far och farfar:
Dödscorny låtar är min last.

Det sägs man hellre än att spänna bågen
bör lyssna till den sträng som brast.
För mej må rubbet bära eller brista:
Dödscorny låtar är min last.

Tänk, närsomhelst, varsomhelst,
hursomhelst, vemsomhelst
sjunger jag den för.
Men får jag för mycket av tummarna ner,
då blir jag ur humör.

Då sjunger jag min trall i garderoben,
uti mitt badrum eller på dass’t,
där inga coolare polare
spolar en gnolare
även om soundet ej är vasst.
Dödscorny låtar,
gamla sköna låtar,
dom är min last.
Dom är min last!