En uppstudsig visa
1981
Info
Text och musik: Povel Ramel, 1981. Kallas även ”Så Tuktas En Kompositör”
År
1981
Sammanhang
Minspiration
Sångare
PR, Grynet Molvig
Övrigt
LP (Ramels delikatesser), PR-s CD13 (Minspiration).
Text
En melodi
som just ska bli
är ofta trilsk
och vill inte låta komponera sig
hipp som happ,
skrivas ned på nån lapp –
Förstulet rapp
den undflyr medvetet – nätet.
Den drar iväg nånstans
där det känns gammalt och tryggt,
i de kanaler som
nån annan har byggt,
där den fastnar lätt
och ej finner nån reträtt.
Men om jag hittar på ett sätt
att skickligt leda den rätt,
ja då är den slug nog
att byta takt och harmoni,
så att hela rasket hamnar
långt bort från min önskan,
i den allmänna grönskan –
Och med välbekanta toner
bringar den mig fel associationer –
När jag söker få den veta hut,
ryter: ”Slut med tittut!”
slår den bakut
med behag –
Så vill min visa
för er bevisa
att det är Den som komponerar – ej jag!
Den vill ha det allra enklaste,
sött och pimpinett fram och bak –
Jag som har vyer,
slår upp mina paraplyer
mot en sådan hisklig smak!
Den slår tillbaks med blommor i rött och gult –
Från ett bakhåll skär jag av hela buketten!
Om vår närkamp låter det ofta fult:
Plask i omeletten!
Men så gör den ett nytt försök,
så jag får kämpa och dämpa och lämpa och slåss.
När den står upp lika envist med en ros i mun,
kommer jag på tampen!
Så vill min visa
för er bevisa
att det är Den som leder kampen – ej jag!
Jag säger: Hördu visa!
Du kan inte bara hålla på och hålla på och hålla på och hålla på
och härma andra!
Hördu visa!
Du får inte – slaviskt och trist –
uti gamla komponist-fotspår vandra
och säga: Tack för sist!
Nej, detta är en brist!
Då svarar den: Den svarar mig!!!
Visan:
-Jag trampar i de fotspår som jag känner för,
det lyfter mitt humör!
Förresten är det nu på tiden – Klinke mig! –
att melodierna frigör sig!
– En frigörelse till vad? Till plagiat? Ha!!!
– Prat prat prat prat – prat!
Tjat tjat tjat tjat – tjat!
– Du måste bana dig nya vägar,
djärva vägar, annorlunda vägar!
– Du har själv följt samma landsväg i hela ditt liv,
och ska inte försöka med mig!
– Nu var du tarvlig, bottenlöst tarvlig!!!
– Även med risk för en sinnesförhårdning,
så måste här råda en viss schlager-ordning!
– En schlager-ordning! Schlager-ordning!
– Du är banal! Vad är det du sysslar med?
– Jag är lojal emot mina lyssnare!
– Du är för bla-bla-blaaaig!
– Jag är ”vad-folk-vill-ha-ig”!
– Med en sliskig schlager-kosmetika
du förskönar dig – ”Evergrönar” dig!
– Javisst! – – Jag lönar mig!
Egentligen – – oss emellan – –
är jag ett mycket gammalt uppslag,
förut använt många många gånger!
De slingor jag består av
har ett lekfullt, folkligt drag,
är poppis, liksom blommiga kalsonger –
Så tung var mitt arbetes börda
när jag var i tjänst
hos dom som är främst,
men flera skall frukten skörda.
Mitt väsens toner vet hur dom ska slå!
Och länge än ska dom bli hörda,
för Schlagerns uppslag är rätt få –
(Oss emellan är vi cirka trettitvå!)
En italiensk mandolin
startade en gång mitt liv;
Som tonåring bodde jag i ett bayerskt positiv.
Jag må va´ gammal och banal
men min lycka är total
var gång en hoppfull ny talang tar initiativ.
Tänk, då pirrar det i kroppen
av lust att åter bli en superhit,
men rättvisan har aldrig riktigt glänst.
Oooh, är resultatet toppen – och det har hänt –
är det alltid hans förtjänst
och misslyckas det, då är felet mitt!
– Hördu visa! Har du inte skam i kroppen?
– Ack nej, men jag mår Svensktoppen!
– Hör på mig! Håll dig still!
Det är så här – precis så här – det ska gå till:
Att – en melodi (Jag förstår! En melodi)
som just ska bli (En melodi som just ska bli)
Den får inte vara trilsk (Nähä!)
Är tvungen att låta komponera sig,
som sig bör (Snäll och foglig som smör)
Lyda sin kreatör! (Bara hör!)
Ej ta sig för
med ”Smita-från-sorten-sporten”!
– Men om jag vill nånstans, där det känns gammalt och tryggt
i de kanaler som – nån annan har byggt?
– Då kan du fastna lätt – och aldrig finna nån reträtt!
– Men du hittar på ett sätt –
att skickligt leda mig rätt!
– Ååå, då är du slug nog – att byta takt och harmoni!
– Tillsammans ska vi hamna – helt enligt min önskan!
– Just precis – i den allmänna grönskan!
– Och med välbekanta toner – skänker jag dig
nya sensationer!
– Jag försöker få dig veta hut, bryter ut,
ryter: ”Slut med tittut!”
– Men förgäves!
– Som en envis ballong – far min retfulla sång
upp i högsta falsett – Gör en skev piruett
där den inte har hemortsrätt!
Jag som slitit för sju – gånger sju gånger
sju gånger sju –
Jag är besegrad i detta nu!!!
– Så vill din visa
för dig bevisa
att det är Den som komponerar – ej du!
– All right! Men nåra STIM-pengar ska du fan inte ha!
1981