Fåglarna har fel

1947

Info

Text och musik: Povel Ramel, 1947. Visan sjöngs första gången av Brita Borg i flugighetsprogrammet "Sol- och vårflugor", 1947, varefter Povel sjöng in den själv på skiva.

År

1947

Sammanhang

FFFF (1947), Rameldags (1951)

Sångare

Brita Borg (FFFF). PR (skiva och Rameldags).

Övrigt

CD (En schlager i Sverige), CD (Povel Ramel Deb ut).

En sol så gul, en himmel blå
och marken full av grönt,
det är nog kul att bara gå
och tycka så’nt är skönt.

Fåglar små de sjunga i kör,
tro och hopp och kärlek,
men se sådant snack ger jag inte mycket för.

När det råkat bli vår,
strunt i kvittret runt omkring,
det betyder ingenting;
fåglarna har fel!

Ni som älskande går,
lyssna ej till lärkors sång.
Ni får ångra så’nt en gång
av diverse skäl.

Det satt en fågel på
mitt fönsterbleck och sjöng;
den sjöng så vackert så,
men det var lögn.

Jag blev lurad en gång,
men nu är jag helt immun
emot varje pip och dun,
fåglarna har fel!

Man genom dikt och poesi
har fått en viss idé,
om att små fåglars drilleri
så snällt och lyckligt e’.

Jag är ingen mästare på
fågeldialekter,
men jag hör så väl när dom piper falskt ändå.

I ett vårligt motiv
hörs det ofta drill på drill.
Slå det döva örat till,
fåglarna har fel!

Att planera sitt liv
till ett dylikt kvittrigt larv
från en obetänksam sparv,
det går aldrig väl!

En fågel vet ju ej
att vanligt männskofolk,
dom måste viga sig
för att få holk.

Vi kan inte med ens
flyga upp i närmsta hägg
för att diskutera ägg;
fåglarna har fel!