Farbror fastar
1979
År
1979
Sammanhang
PR med SOT
Sångare
PR
Övrigt
LP (Povel på Maxim), PR-s CD11 (Povel själv – spelsugen och uppstudsig)
Text
Man känner figuren sin, får man väl anta,
men lika förbaskat så blev det en chock
när spegeln en dag gav mej order att banta
och skyltfönstrens glasrutor ropade: ”TJOCK!!!”
Jag sa till mej själv och jag sa det med ens:
”Nog finns det en gräns, snälla Ers Korpulens!
Man kan inte speglarna lasta,
nej nu är det hög tid att FASTA!
Basta.”
Diskret smög jag in i en boklådas dunkel:
”En handbok om fasta!” Min mun kändes torr.
På kinderna glödde min rodnads karbunkel
när sen jag smög hem som en pastor med porr.
På kvällen jag läste om ”noll-kostens charm”,
om gifter jag hyste, om tömning av tarm,
om avkok på blasten och karten –
och sen, sen gick den av bara farten.
Starten.
Min nästa butik blev ett hälsokost-tempel,
ett typiskt exempel med blutsaft och blad
från müsli-doktorerna Ritter och Hempell –
Då mindes jag Lützner i boken som sad´:
”Den fastande ENSLING som måttet har hållt,
har orsak att känna sig DUBBELT så stolt.”
Så jag, jag borde förr ha en orden
än att folk som bebor Tallmogården
får den.
Jag fyllde min boning med linsmjöl och gurksaft,
med glaubersalt, ”Hälsojord”, örter och ax –
En gummislangskanna med glidvänligt slurk-skaft
stod vit som en helgedom, städse till lax –
Att bortjaga dunster: En eldriven fläkt –
Till porernas rening: En slaggsamlardräkt –
Jag skyggade ej för beloppen,
jag skulle ha opp´en i toppen.
Kroppen.
Ett slemkok på linfrö blev kvällsvardspoängen,
sen saltlavemang, sen med lindor och vadd
ett ”priessnits-omslag” runtom magen, sen sängen –
Jag drömde jag låg där på lit de parade.
Vid sidan av båren stod Roger Vergé,
Bocuse och Chapel, Haeberlins, Girardet –
Med sorgband på sås-stänkta rockar,
stod runtom i gråtande flockar,
såna här – kockar.
Vid surkålsjuicefrukosten slet jag upp fönstret.
Min pyrande trängtan fick skjuts av en bris,
som raskt strödde grus i det lovvärda mönstret – – –
Jag tänkte i planet, på väg till Paris:
”Än sen!! Runt varje hörn finns ett nytt Börja-Om
och kilon stortrivs ju så länge som
kring integriteten man reglar
och inte för ofta besneglar
speglar.
1979