Har ni hört den förut?

1960

Info

Text och musik: Povel Ramel, 1960. Numret var med i revyn "Alla 4 / Semestersångarna", 1960-61, där det framfördes av Povel tillsammans med Brita Borg och Gunwer Bergkvist.

År

1960

Sammanhang

Alla 4 / Semestersångarna

Sångare

PR, Brita Borg, Gunwer Bergkvist

Övrigt

LP (Alla 4), CD (Knäppupplevelser), CD (Povels mångsidor), CD (Karameller).

Har ni hört den förut?

Säg, tycker ni vissa vitsar är för gamla?
Well, någon har sagt det finns inalles sju.
Om vi på skoj dem alla skulle samla,
all världens roliga historier i en ragu.
Alla sju!
Alla sju!

Du först, käre broder Povel, – Alla sju!
Du först – after you. – Sjuttisju!
Du först, du först!
Var så god – nummer ett, var så god!

Det var en gång en gubbe med en ko som var sjuk,
och veterinären kom och klämde på dess buk
och sa: ”Ge kon Syndetikon, stor injektion”.
Då sa gubben; ”Är det inte synd det, till kon”!

Har ni hör den förut?
– Vi har hört den förut!
Ja, den var dålig redan då!
– Vi har hört den förut!
Så låt oss niga och bocka,
– Visst, visst, visst!
se, god dag, gamle vits tack för sist.
Achivaribom!

Din tur, kära syster Brita,
din tur – apres vous.
Din tur, din tur!
Var så god – nummer två, var så god!

Gamle Niklas i Hult på sitt yttersta låg,
och käringen hans var så bekymrad ihåg:
”Säg nå’nting Niklas, jag vet att du lever”,
men gubben bara låg där blek som genever.
”Säg vad som helst, säg nå’nting, säg bord”,
men Niklas fick inte fram det minsta lilla ord.”
”Säg soffa, stol, femma, tia, säg flaska!”
”Hm, ä’ dä’ nå’ i’a!”

Har ni hört den förut?
– Vi har hört den förut!
Har ni hört den förut?
– Albert Engström på dig!
Ack, så roligt att råka en gammal vän,
se, god dag, tänk att du lever än.

En del är alltför långa,
nej kort ska det va,
kort som en beväringsmönstring:
Född? – Ja! Ha, ha, ha!

Din tur, kära syster Gunwer,
din tur – ta’t med ro!
Din tur, din tur!
Var så god – nummer tre, var så god!

Två små grisar drömde om en egen liten stia,
plötsligt tog den ena mod till sig och fria:
”Kom så gifter vi oss och får barn och har kul”.
Då sa den andra: ”Tror du på ett liv efter jul!”

Har ni hört den förut?
– Vi har hört den förut!
Har ni hört den förut?
– Vi har hört den förut!
Så låt oss niga och bocka,
– Visst, visst, visst!
se, god dag, gamle vits tack för sist.

Nu har vi hunnit nästan halva vägen
på den sanna humorns ocean.
Någonstans finns en skyddad hamn belägen, – belägen,
men den är jäkligt svår att se om man ej är van,
i full orkan.

Ifrån en cirkus rymde en väldig elefant
som klev in i en trädgård som ägdes av en tant.
Hon ringde till polisen med darrande hand
och sa: ”Det står ett djur i mitt grönsaksland,
ett väldigt djur, jag trodde inte såna fanns,
och han rycker upp kålrötter med sin långa svans.”
– ”Kålrötter med svansen? Vad gör han med dom?”
”Det skulle inte konstapeln tro om jag talte om!”

Har ni hört den förut?
– Vi har hört den förut!
Har ni hört den förut?
– Vi har hört den förut!
Så låt oss niga och bocka,
– Visst, visst, visst!
se, god dag, gamle vits tack för sist.

”Vad är det för ett larvigt hål i huv’et?” sa Janne.
”Det är min pappas fel alltihopa”, sa Manne,
”jag stod i verkstan och skulle slå i spik med min labb”.
Då ropade pappa: ”Använd huv’et, grabb”.

Har ni hört den förut?
– Vi har hört den förut!
Har ni hört den förut?
– Vi har hört den förut!
Ack, så roligt att råka en gammal vän,
se, god dag, tänk att du lever än.

Den dummaste historia
kan plötsligt bli bra,
om poängen poängteras:
Född? – Ja! Ha, ha, ha!

Jag hörde en häromdan …
– Du, jag har en som är så dum. Får jag ta den först? Du vet, dum går först, va?

En gammal gumma bjöd en liten gosse på snask.
”Vad heter du min lilla vän?”
– ”Jag heter Putte Fnask …”

– Vi har hört den förut!
Har ni hört den förut?
– Ja, vi har hört den förut!
Men den är inte färdig ännu!
Så låt oss niga och bocka,
– Visst, visst, visst!
se, god dag, gamle vits tack för sist.
OK då!

Då återstår den sjunde!
Ja, vad ska vi ta?
Varför inte den där korta:
Född? – Ja! Ha, ha, ha!

Vi tar den där om hästen som betar på ängen.
– Vad är det för kul med den då?
Jo, hästen är poängen!

Vi tar den där om målar’n, så kan vi ta fritt sen.
Han måla’ ju staketet, så det var vitt sen.

Vad är det för likhet mellan kungen och Garbo?
– Jo, båda börjar med K – det vill säga inte Garbo!
Nej, båda börjar med B – alltså B som i Båda!
– Vem lär dig såna dumheter?
Kålle och Åda!

– Vem var damen jag såg?
– Det var ingen dam, det var en fröken!
– Vad är det som står på tre svarta ben i en öken?
– En tysk och en engelsman!
– Det finns miljoner!
– Putäll på er, grevar och baroner!

– Om dom rör på sig, då är dom väl inte döda?
– Och varför har prinsen av Wales hängslen som är röda?
– För att hålla byxorna uppe, så dom inte ska glappa!
– Ta det i mössan!
– Putte efter pappa!

Vi har hört den förut!
Vi har hört den förut!
Så låt oss niga och bocka,
– Visst, visst, visst!
se, god dag, gamle vits tack för sist.

Har ni hört den förut?
– Ja, vi har hört den förut!
Har ni hört den förut?
– Vi har hört den förut!
Så låt oss niga och bocka,
– Visst, visst, visst!
se, god dag, gamle vits tack för sist.

Har ni hört den förut?
– Ja, vi har hört den förut!
Har ni hört den förut?
– Ja, vi har hört den förut!

Ni har hört alla sju, så nu sticker vi,
för roligare kan det inte bli,
nej, roligare kan det inte bli,
nej, roligare kan det inte bli,
nej, roligare kan det inte bli!

Född? – Ja! Ha, ha, ha!