I vår lilla vrå
1951
Info
Text och musik: Povel Ramel, 1951. Visan sjöngs första gången av Povel Ramel och Brita Borg i radions FFFF, "Ragabangzingbom", 24/1 1951. Därefter förekom den i ett radioprogram med Povel Ramel och Alice Babs, 4/3 1951. En skivinspelning gjordes så småningom, 1956, med Brita Borg och Bertil Boo. I TV-serien "Affären Ramel", 1986, framfördes en kortare variant av visan av Lotta Ramel och Johan Ulveson.
År
1951
Sammanhang
FFFF (1951), Alice, Povel och en flygel (1951), Affären Ramel (1986)
Sångare
PR och Brita Borg (FFFF). Bertil Boo och Brita Borg (skiva). PR och Alice Babs (Alice, Povel och en flygel). Johan Ulveson och Lotta Ramel (Affären Ramel).
Övrigt
LP (Ramels radiorariteter), LP (Ramels delikatesser), CD (När schlagern dog), CD (Povel Ramel Debut).
I vår lilla vrå (Vår lilla vrå)
I kyligt Norden
vi går under jorden.
Tid för ide,
sov vart litet vide!
Man tappar putsen
och gör liksom strutsen:
Upp med studsen,
dags att gömma skall’n.
För vi har stängt in oss i vår lilla vrå;
där trivs vi och låter dagarna gå.
Vi har så puttrigt på alla vis,
tofflor och öppen spis;
dessutom kilovis
med dolda nerver
och konserver.
Vintern kanhända blir bister och lång.
Vi tänker: Ha, den tar nog slut nå’n gång.
Ute hotas isen,
men vi har slaktat grisen
och eldat i spisen
i vår lilla vrå.
Vår mammas gata,
så fri från ligister,
skyddar jämt oss,
var gång sotarn skrämt oss;
små helt privata
isolationister,
igloister
är ett annat namn.
För vi har låst dörren till vår lilla vrå,
så strunt om i var som runt om står på.
Ingen kan störa oss,
ingen kan höra oss.
Orkar knappt röra oss,
men det kan kvitta,
vi kan sitta.
Molnen må samlas så dystra och grå.
Vi tänker: Ha, det blir nog sol ändå.
Stormen ryter illa
och höga furor trilla,
men vi sitter stilla,
svepta i chinchilla,
i vår lilla vrå.
Vi gömmer oss i kylan och har så underbart så
i vår vrå!
Copyright: Povel Ramel-sällskapet