Min semester

1945

Info

Text och musik: Povel Ramel, 1945. En ursprungsversion av visan var sannolikt med i radioprogrammet "Över flygellocket", 7/10 1945. Därefter sjöngs den av Povel, Brita Borg och Oscar Rundqvist i radions "Fyra kring en flygel", 10/10 1947. I filmen "I dur och skur" gjorde Povel sedan en kortare version av visan. Nedan visas textversionerna från "Fyra kring en flygel" och "I dur och skur":

År

1945

Sammanhang

Över flygellocket (1945), I dur och skur (1953)

Sångare

Övrigt

DVD (I dur och skur), DVD (Den stora Povel Ramel-boxen).

Fyra kring en flygel, 10/10 1947:

Jag packade min trunk och stack iväg med första båt.
För oj vad det är härligt på landet!
Jag reste och besökte varje ställe jag kom åt,
och här skall ni se hur jag fann det!
Tro det, om ni kan det!

Ja, det var dans nästan varje kväll, oj, oj, oj, vad jag slet
ibland fjortontusen myggor som bet.
Där har ni min semester!
Bad vid nån blåskall ö,
där solen tagit adjö,
och när maneterna låg nästan i kö.
Där har ni min semester!
Sand uti näsan, i håret, på magen.
Sand vart man vände sig, sand hela dagen,
och i ens mun halva badstranden satt,
så när man åt en smörgås sa det: ”Gniatt, gniatt, gniatt!”
Nu styr jag kosan hem, gladare än ni tror,
för att sova på mitt gamla kontor.
Där har ni min semester!

På båten var det trångt som i en sillburk ungefär.
För oj vad det är härligt på landet!
Jag satt och mådde bra i denna nya atmosfär,
och här skall ni se hur jag fann det!
Tro det, om ni kan det!

Ja, det var trångt uti var kabyss, folket hojta och skrek,
och det gungade så att jag blev blek.
Där har ni min semester!
Luft fick man ingen alls, det fanns bara på däck,
men jag våga’ ej gå från mitt gepäck.
Där har ni min semester!
Gummor med stickor och gubbar med hickor,
kickor med brickor med mat och med drickor,
minen på dessa var surmulet våt.
Vi sutto faktiskt alla uti samma båt.
När vi till sist kom fram under trängsel och snärj
var det regn och åskmoln, stora som berg.
Där har ni min semester!

Den första dagen gick jag ut och tog en promenad.
För oj vad det är härligt på landet!
Jag tänkte gå till stranden för att taga mig ett bad,
och här skall ni se hur jag fann det!
Tro det, om ni kan det!

Det var plakat nästan överallt; ingenstans fick man gå,
och av hundar blev man skrämd då och då.
Där har ni min semester!
När någon enda gång, av misstag man fick ett dopp,
fick man gåshud över hela sin kropp.
Där har ni min semester!
Plötsligt så började solen att steka,
och man fick brännsår som ej ville läka.
Jag blev så röd, så när jag kom till stan,
man tog mig för en stoppsignal vid Stureplan.
Men det är skönt ändå att vara hemma på plats
när dom öppnar varje bio-palats.
Där har ni min semester!

I dur och skur, 1953:

Ja, det var dans nästan varje kväll, oj, oj, oj, vad jag slet
ibland fjortontusen myggor som bet.
Där har ni min semester!
Bad vid nån blåskall ö,
där solen tagit adjö,
och när maneterna låg nästan i kö.
Där har ni min semester!
Sand uti näsan, i håret, på magen.
Sand vart man vände sig, sand hela dagen,
och i ens mun halva badstranden satt,
så när man åt en smörgås sa det: ”Gniatt, gniatt, gniatt!”
Sen föll två veckors regn, och jag satt klämd någonstans,
med en whisky och en trög patiens
Där har ni min semester!

Varken patiensen eller jag gick ut på fjorton dar!

Förbjudet att bada, förbjudet att sitta,
förbjudet att jaga, förbjudet att titta,
förbjudet, förbjudet, förbjudet, förbjudet!

Det var plakat nästan överallt; ingenstans fick man gå,
och av hundar blev man skrämd då och då.
Där har ni min semester!
När någon enda gång, av misstag man fick ett dopp,
fick man gåshud över hela sin kropp.
Där har ni min semester!
Plötsligt så började solen att steka,
och man fick brännsår som ej ville läka.
Jag blev så röd, så när jag kom till stan,
man tog mig för en stoppsignal vid Stureplan.
Men nu är jag här igen, gladare än ni tror,
För att sova på mitt gamla kontor
Där har jag min semester!