Och musiken är ett faktum

1981

Info

Text och musik: Povel Ramel, 1981. Numret var med i showen MINSPIRATION, 1981-82. Det tillkom under turnéns gång och blev en ny inledning, tre tidigare nummer slogs ihop till ett. De som sjöng var Povel Ramel (Snib), Jan Modin (Prydolf) och Birgitta Andersson (Fulvia).

År

1981

Sammanhang

Minspiration

Sångare

PR, Jan Modin, Birgitta Andersson

Övrigt

Ej på skiva.

Ingen enda män’ska är bevisat ton- och taktdum. SNIB
Gör ett ljud två gånger, och musiken är ett faktum.
Fortsätt sedan konsekvent,
få det hela satt på pränt,
och du har garanterat
komponerat.

När du väl musikförläggardörren
approcherat,
Länge ska det inte dröja förrän
verket ditt är fritt lanserat.

Uti produktionen där en mängd exekutörer,
ivriga som ärlor,
sprider pärlor
och horrörer.
Lyfter upp i himlahöjd,
yxar till som i hemmaslöjd,
gnider, blåser, klinkar på gehörer.

Så har toner fötts från tidens gryning fram till nuet.
Här är Prydolf Uppsjö, exponent för allra sista kuckelikuet:

I min låthantering som tangerar det extrema PRYDOLF
kan jag suga upp och fräna till vart töntigt tema,
mixa och kassera det,
transistorisera det,
följande ett ytterst hemligt schema.

Slutprodukten rymmer mången kidnappad kopia
av såväl ”O Sole Mia”,
”Janssons Fia”
som ”Du gamla du fria”.

Innehållet skiftar, det primära är paketet,
själva stora lätet,
som ska vältras över landen,
genomgå teknikens faser,
bli graverat in med laser,
göra mikroprocessen kort.

Snart nog ska publiken ta musiken till sitt hjärta,
alla hippa kvinnor och män
av typen som är inne och alerta,
resten känner tidvis smärta.
Här kommer en, fru Drattler som fordom var min vän.

Hör jag Prydolfs låtar nu är fara strax å färde. FULVIA
Hoppen går i kroppen och förstör vartenda värde.
Flimrar gör artärens krans,
inälvorna trår en dans
någonstans
här i mitt mellangärde.

Tarmarna blir vreda och det knottrar sig i baken.
Tacka vet jag toner satta utav Snib,
den käre gamle maken.

Lyckad är den låt som suger åt sig lyssnarskalpen, SNIB
Trogen såsom valpen
vill den kelas med och spela,
finnas kring dig tätt och ofta,
som en livslång farfarskofta;
klistras vid ditt öra för gott.

Är det då så konstigt att jag fastnat för den mannen, FULVIA
även om vi gruffas ibland.

Ja, därmed kan vårt lilla spel serveras, PRYDOLF
nu till Drattler under deras
tomtebosol.
Själv går jag och stryper en fiol.