Strosande

1992

Info

Text och musik: Povel Ramel, 1992. Visan utgjorde final i första akten av revyn "Knäpp igen", 1992-93. Den sjöngs där av Povel ihop med ensemblen.

År

1992

Sammanhang

Knäpp igen

Sångare

PR med ensemblen

Övrigt

CD (Knäpp igen).

Tiden är en obarmhärtig
fiende som oss lurar.
Fångna uti dess burar
vi trampar på och på och på.

”Bråttom” är det gott om,
medan ”Lugn och Besinning”
faller för Hetsarnas Front,
blir till Historia som ”Dront”
och ”Mastodont”
och sånt.

Se på oss!
Vi bara rantar och vi stressar
och vi bantar och vi pressar
oss till max i flås och flå!
Säg, finns det nån som minns den gamla konsten:
Att gå?

Jag menar STROSANDE!
I det rätta maket
STROSANDE,
med sinnet vaket!
Varsebliv Tingens Äkta Magi!

Det är direkt belönande
att bli något av en skön-ande.
Förnimma sånt som resten av världen jäktar förbi.

En halvdold murkla eller två!
En okänd Fågel Blå
som sjunger ”Hej!
Kom, upptäck mej!”

En ros vid vägens kant.
En tappad diamant.
Nånting i vandrarens smak!

Hur styrd än kosan e’,
går man mysande och rosande
om stegen ställs STROSANDE
i måttligt mak.

Midsommarn är knappast firad
förr’n det är jul och påska!
Denna hiskeliga brå’ska,
vem uppfann den?
Ingen aning, ingen aning alls!

Åren busar på och tvinnar
ständigt din gummisnodd
mellan vagga och grav!
Så, dra i spaken,
för annars kan du vackert blåsa av!

Jag kan tänka mig att
joggandet och gympandet
befordrar bara krympandet
av tiden, mer och mer.
Bjud kroppen inemellan
på ett stilla ”spatser”!

Vi menar STROSANDE!
I det rätta maket
STROSANDE,
med sinnet vaket,
bildande en sorts livstågets tross!

Hur ställd och styrd än kosan e’
går man mysande och rosande
om stegen är STROSANDE
i måttligt mak.

Vi menar STROSANDE,
det är rätta maket
STROSANDE.
Kliv ned från flaket!
Varsebli Tingens Äkta Magi!

Det är direkt belönande
att bli något av en skön-ande.
Förnimma sånt som resten av världen jäktar förbi.

Gör dig ett äventyr av dan,
en upptäcktsfärd på stan.
Gå på museer
och få idéer.

I konstsalongens glans
får Gårdagen sin chans
att kittla nutidens smak.

Utan Hejsan- och Tjosande,
ta Carl Larssons ”äppelmosande”
där penslar gått STROSANDE
i måttligt …

STROSANDE,
i det rätta maket STROSANDE,
med sinnet vaket!
Varsebliv Tingens Äkta Magi!

Hur ställd och styrd än kosan e’
går man mysande och rosande
om stegen är STROSANDE
i måttligt mak.