Visa i Kråknedan

1960

Info

Text och musik: Povel Ramel, 1960.

År

1960

Sammanhang

Far jan kan inte få upp mitt …(1963), Visor som trillat bredvid (1981), Ramelodia Lusticana (2001)

Sångare

PR (Far jag kan inte få upp mitt frukostägg). PR (Visor som trillat bredvid – skivinspelning). Amandakören (Ramelodia Lusticana).

Övrigt

LP (Visor som trillat bredvid), LP (Ramels delikatesser), CD (Ramelodia Lusticana).

Visa i Kråknedan

Begreppet ”Kråknedan” benämns i bondepraktikan som det nedan i maj då våren ofta avbryts av en regnig och ruggig period under vilken kråkorna plägar para sig. Visan skrev Povel först i anslutning till privat firande av ”Kråknedan”, men han lät den därefter ingå i radioprogrammet ”Far jag kan inte få upp mitt frukostägg”, påskafton 1963. Han sjöng senare, 1981, in den på LPn ”Visor som trillat bredvid”. I konserter, 2001, ihop med Göteborgssymfonikerna och sångkören Amanda framfördes visan av sångkören.

Fy Burr! Fy Burr!
Fy Burr, vad det blev svart och tyst runt skogar, fält och gärden.
Vart tog du vägen månegubbe säg, som ledde mej på färden?
Fy Burr! Fy Burr!

Ej längre hörs en spelglad fink som muntert mot mej bjäbbar.
Men här och var i tallebrös’t blänker stora svarta näbbar.
Fy Burr!

Nyss stod våren i ljusan knopp.
Trasten trallade och haren lopp.
Nu sluter varje sippa skälvande sin kalk:
Det är Kråknedan!

Runt om nejden i minsta krok
sänker Dimmegumman tyst sitt dok,
slöjande ögonen på uggla, hök och falk:
Det är Kråknedan!

Fy hulia mej!
Fy uschane dej!
Fy dysterkvist,
vad livet är trist!

Kom dansa min vän med ett svepande flax
och ett krax, krax, krax!

Följ med! Följ med!
Följ med mej in i mörkan skog längs krokigaste spåret,
där allsköns jäkelskap och rackarpack har fest en gång om året.
Följ med! Följ med!

Kung Kråka svänger spegeln sin, förvanskar ljus och dager.
Uti hans rike blir det onda gott och fulheten blir fager.
Följ med!

Se han fläktar sin mantel mörk,
släcker lyktorna i lönn och björk.
Nu är vi allesammans välkomna till blot:
Det är Kråknedan!

Runt hans tron trådes dansen vild,
natten frostnar, som så nyss var mild.
Se, själva Våren ligger bunden vid hans fot
uti Kråknedan!

Fy hulia mej!
Fy uschane dej!
Fy dysterkvist,
vad livet är trist!

Kom dansa min vän med ett svepande flax
och ett krax, krax, krax!

Drick ur! Drick ur!
Drick ur din silverremmare med svarta häxebrygden
som pressats ur de giftigaste örter uti hela bygden.
Drick ur! Drick ur!

Av bockhornsfröjd och bolmörtsblad från vretarna vid Flodom,
av bäskad sav som Skoga-Brita jäst på spindelsnärjda odon.
Drick ur!

Tyst står skogen i denna stund,
elden speglar sig i remmarns rund.
Nu ska du tömma den och sen ska du bli min
uti Kråknedan!

Grön slår lågan och i din sko
krökes tårna till en ondskeklo.
Ut tränger svarta fjäderpennor ur ditt skinn:
Det är Kråknedan!

Fy hulia mej!
Fy uschane dej!
Fy dysterkvist,
vad livet är trist!

Kom dansa min vän med ett svepande flax
och ett krax, krax, krax!